Sortimentsparadoxen: Varför fler produktval leder till färre köp
Choice overload, syltstudiet, curated collections och bra/bättre/bäst-prissättning. Så hjälper du kunden välja rätt utan att drunkna i alternativ.
I en fysisk butik begränsas utbudet av hyllmeter. Varje produkt som tar plats på hyllan kostar ju pengar i hyra och andra omkostnader. Det tvingar butiksägaren att välja vilka varor som faktiskt förtjänar sin plats. I en e-handel finns inga sådana begränsningar. Du kan lista 50 000 produkter utan att det kostar mer i butikshyra. Lagerplatsen kostar förstås, men den digitala hyllan är i princip oändlig.
Det låter väl som en fördel. Fler produkter borde betyda fler möjligheter att matcha kundens behov. Forskningen visar dock motsatsen. Fler val leder ofta till färre köp och fler returer. Det här fenomenet kallas sortimentsparadoxen. Det kostar e-handlare stora summor varje år i förlorad försäljning.
The paradox of choice: varför fler alternativ förlamar
Psykologen Barry Schwartz beskrev fenomenet i sin bok "The Paradox of Choice" (2004). Hans tes är att moderna konsumenter har för många val. Det gör dem olyckligare snarare än lyckligare. Varje extra alternativ ökar den kognitiva belastningen. Kunden måste jämföra alternativen och väga fördelar mot nackdelar. Vid en viss punkt blir det helt enkelt för mycket. Hjärnan väljer då det enklaste alternativet, vilket alltså är att inte välja alls.
Ett klassiskt experiment av Iyengar och Lepper (2000) illustrerar detta väl. I en matbutik ställde forskarna upp en provsmakningsstation med sylt. En dag erbjöd de 24 sorter. En annan dag erbjöd de 6 sorter. Displayen med 24 sorter lockade fler nyfikna, där 60 % stannade jämfört med 40 % för det mindre utbudet. När det kom till faktiska köp var skillnaden dock enorm. Av de som smakade från 6-sortimentet köpte 30 %. Av de som smakade från 24-sortimentet köpte bara 3 %.
Fler alternativ lockar uppmärksamhet men minskar konverteringen. Det är nog en av de viktigaste insikterna för alla som driver en e-handel med brett sortiment.
Hur sortimentsparadoxen visar sig i e-handel
I en webbutik märks problemet på flera sätt som faktiskt äter in på din konverteringsgrad.
Kunden söker efter en svart t-shirt för herr och får 340 resultat. De bläddrar genom de första 20, öppnar några i nya flikar och jämför material samt passform. Efter 15 minuter har de fortfarande inte bestämt sig. De stänger alla flikar och gör något annat istället. Ordern uteblir ju helt enkelt.
Ett annat scenario är att kunden hittar en produkt de gillar och lägger den i varukorgen. Sedan ser de sektioner med liknande produkter och andra kunders val med 12 alternativ. Tvivlet smyger sig in. Finns det något bättre? De klickar vidare och hittar fler alternativ som verkar bra. Beslutsångesten slår till och de överger alltså varukorgen.
Ett tredje scenario är att kunden faktiskt köper en produkt men känner sig osäker på valet. De hade så många alternativ att de aldrig blev riktigt övertygade. När produkten kommer hem och inte är helt rätt returnerar de den. Om de bara hade haft 3 alternativ att välja mellan hade de nog känt sig tryggare i sitt val och behållit produkten.
Lösningen: visa mindre, sälj mer
Lösningen är inte att ha färre produkter i lagret. Det vore ju att kasta bort en av e-handelns största fördelar. Lösningen är istället att visa färre produkter åt gången och hjälpa kunden att filtrera sig fram till rätt val snabbt.
Ett väl utvalt sortiment fungerar som en mänsklig guide i den digitala butiken. "Redaktionens val", "Bästsäljare denna månad" eller "Perfekt för sommaren" är bra exempel. De säger till kunden att de faktiskt inte behöver titta på allt. Vi har redan valt ut det bästa åt dig. Det minskar den kognitiva belastningen drastiskt.
Kategorisering med tydliga filter är grundläggande men ofta ganska dåligt implementerat. Kunden ska kunna gå från 340 svarta t-shirts till 8 relevanta alternativ med tre klick. Filter för storlek och prisintervall är bra exempel. Varje filter som fungerar bra minskar antalet val kunden behöver göra manuellt.
Produktrekommendationer baserade på beteendedata gör samma sak automatiskt. "Kunder som köpte denna köpte också..." minskar antalet val. Istället för att välja bland hundratals alternativ väljer kunden mellan ett fåtal som algoritmen föreslagit baserat på vad liknande kunder gillade. Det känns ju som personlig service snarare än ett överväldigande utbud.
Prissättningsdimensionen: bra, bättre, bäst
Om du har 15 varianter av samma produkttyp i olika prisklasser skapar du förvirring. Kunden vet nog inte om den billigaste för 199 kr är tillräckligt bra eller om de behöver den dyraste för 899 kr. Vad är skillnaden egentligen? Är den dyrare fem gånger bättre? Förmodligen inte, men kunden kan inte avgöra det.
Tre prisnivåer är lättare att navigera. Kunden förstår omedelbart vad de får på varje nivå. Forskning visar konsekvent att de flesta väljer mellanalternativet. Det kallas ofta för kompromisseffekten. När vi är osäkra väljer vi ofta mitten för att det känns som det säkraste valet.
Du kan faktiskt designa för detta. Lägg din bästa marginal på mellanalternativet. Gör det billigaste alternativet tillräckligt enkelt för att de flesta ska vilja ha något bättre. Gör det dyraste tillräckligt exklusivt för att motivera mellanalternativets pris. Det kan till exempel vara bara 200 kr billigare än toppmodellen.
Apple gör detta väl med sina telefoner. Tre modeller finns tillgängliga. De flesta köper mellanalternativet. Det är ju ingen slump. Det är designat för att styra valet dit.
Sökfunktionen: din viktigaste konverteringsmotor
I en butik med brett sortiment är sökfunktionen avgörande. Kunder som söker har ju redan en intention att köpa. De vet ungefär vad de vill ha. Din uppgift är att visa dem rätt produkt snabbt snarare än att visa dem allt du har.
En bra sökfunktion returnerar relevanta resultat snarare än alla resultat. Om kunden söker på en blå festklänning ska de se 10 till 15 relevanta alternativ. De ska väl inte se 200 resultat som inkluderar blå vardagsklänningar och accessoarer.
Automatisk komplettering och sökförslag hjälper kunden att specificera sin sökning. En sökning på en blå klänning kan föreslås bli en blå festklänning eller en lång blå klänning. Varje förslag minskar antalet resultat och ökar alltså relevansen.
Noll-resultat-sidor är konverteringsdödare. Om kunden söker efter något du inte har, eller stavar fel, visa aldrig en tom sida. Visa istället förslag på liknande produkter som kan intressera dem. Varje kund som landar på en tom sida lämnar ju din butik.
Kategoriarkitektur: hur du organiserar tusentals produkter
Hur du strukturerar dina kategorier påverkar faktiskt direkt hur lätt det är för kunden att hitta rätt. En platt struktur med 50 kategorier på toppnivån är överväldigande. En djup struktur med 6 nivåer av underkategorier är frustrerande eftersom det kräver för många klick.
Den optimala strukturen för de flesta e-handlare är 5 till 8 huvudkategorier med ett par nivåer av underkategorier. Kunden ska väl kunna nå vilken produkt som helst med max 3 till 4 klick från startsidan.
Tänk på hur kunden tänker, inte hur ditt lager är organiserat. Kunden tänker inte i termer av herr, överdel, långärmad och bomull. Kunden tänker ju att de behöver en skjorta till jobbet. Organisera efter användningsområde och tillfälle utöver produkttyp.
Kopplingen till rabatter och returer
Sortimentsbredd påverkar både rabattbehov och returgrad. Ett brett och odifferentierat sortiment leder till priskonkurrens. Om du har 20 svarta t-shirts som alla ser likadana ut, blir priset den enda skillnaden. Kunden väljer den billigaste, eller den med störst rabatt. Du tvingas alltså in i ett rabattrace som urholkar dina marginaler.
Ett väl utvalt sortiment med tydliga skillnader mellan produkterna minskar priskonkurrensen. Om varje t-shirt har en tydlig identitet kan kunden välja baserat på preferens istället för pris. En kanske är i ekologisk bomull och en annan har en rymlig passform. Det minskar ju behovet av rabatter.
Sortimentsbredd påverkar förstås också returer. Ju fler alternativ kunden väljer mellan, desto osäkrare blir de på sitt val. Osäkerhet leder till ett beteende där man beställer flera, provar hemma och skickar tillbaka det som inte passar. Ett smalare sortiment med bättre produktinformation leder till säkrare köpbeslut och färre returer.
Praktiska åtgärder för e-handlare
Om du driver en e-handel med brett sortiment kan du väl börja med dessa steg.
Analysera din data. Vilka kategorier har lägst konverteringsgrad? Där har du förmodligen för många alternativ eller för dålig filtrering. Vilka söktermer ger flest resultat men lägst köpfrekvens? Där behöver du ett bättre urval.
Implementera "Redaktionens val" eller liknande på kategorisidor. Lyft fram några produkter som ni rekommenderar. Det ger kunden en startpunkt istället för ett hav av alternativ.
Förbättra dina filter. Testa själv om du kan gå från startsidan till en relevant produkt med max 3 klick. Om inte, är din navigering nog för komplex.
Begränsa sektioner med liknande produkter till max 4 till 6 alternativ. Fler än så skapar ju tvivel istället för att hjälpa.
Testa faktiskt att visa färre produkter per sida. Istället för 48 produkter per sida, testa 24 eller till och med 12 med bättre bilder och mer information per produkt. Mät konverteringsgraden utöver sidvisningar.
AI kan ju vara ett bra stöd för att analysera kundbeteenden och optimera produktrekommendationer, men det är din förståelse för kundens behov som gör den verkliga skillnaden. Vill du prata mer om hur du kan strukturera ditt sortiment för att öka konverteringen? Hör av dig till oss via kontakta oss. Vi gillar att börja smått och tänka stort, och diskuterar gärna hur vi kan hjälpa dig att förenkla för dina kunder.
Få fler insikter direkt i din inkorg
Prenumerera på BijoyIQ:s nyhetsbrev och ta del av expertanalyser om prissättning, dataanalys och marknadsföring — anpassat för svenska företag.